Ett liv som kringflackande körsångare kan ibland bli ganska tungt, och då kan det kännas extra härligt att koppla av, bort från allt som har med själva uppträdandet att göra (även om jag inte kan hålla mig borta från körvärlden som sådan), och bara njuta av rekreationssysslor, som typ spel.

Köpte en Xbox One med tillhörande Xbox live gold till föreningens högkvarter i Trollhättan igår! Varför? Ja, varför inte?!

Skämt åsido så tänkte jag, av anledningen som till viss del delges i ingressen, att körsångare är ett stressat branschfolk i behov av regelbunden avkoppling och lugn. Vissa hanterar stress annorlunda – någon tar ett långt bad, en annan sportar, jag och flera andra sätter sig ned och spelar iväg sina bekymmer och stresspunkter, på ett eller annat sätt. Xbox One kände jag bara var ett redskap för att förenkla vardagen för mina kollegor, så det var väl egentligen inte mycket att diskutera på den fronten.

Mitt liv som konsolgamer går tillbaka en bit i tiden, då jag alltid föredragit konsol framför traditionell stationär PC. Detta för att konsoler är enklare att föra med sig, man behöver inte uppdatera dem lika frekvent, och det är enklare att spela tillsammans med folk. Visserligen har traditionella s.k. ”soff-co-op”-spel börjat dö ut till förmån för den lite mer globaliserade nätverkslösningen xbox live gold, men jag känner ändå att det i det långa loppet är enklast att spela själv och tillsammans med folk på konsol. PC för med sig en del orosmoment som kan vara störiga i det långa loppet också, virusrisk och dylikt är en av anledningarna. Plus att det är definitivt jobbigare att konka på datordelar istället för en enhetlig konsol.

I vilket fall som helst så blir det att installera allt i högkvarteret, sen får vi se hur populärt det blir att spela xboxspel bland körsångarvännerna! Jag håller tummarna att folk ser det som en lika bra terapeutisk lösning som jag gör!