Svanholm Singers

En körmedlem sjunger ut

Month: December 2015

Avkoppling med spel

Ett liv som kringflackande körsångare kan ibland bli ganska tungt, och då kan det kännas extra härligt att koppla av, bort från allt som har med själva uppträdandet att göra (även om jag inte kan hålla mig borta från körvärlden som sådan), och bara njuta av rekreationssysslor, som typ spel.

Köpte en Xbox One med tillhörande Xbox live gold till föreningens högkvarter i Trollhättan igår! Varför? Ja, varför inte?!

Skämt åsido så tänkte jag, av anledningen som till viss del delges i ingressen, att körsångare är ett stressat branschfolk i behov av regelbunden avkoppling och lugn. Vissa hanterar stress annorlunda – någon tar ett långt bad, en annan sportar, jag och flera andra sätter sig ned och spelar iväg sina bekymmer och stresspunkter, på ett eller annat sätt. Xbox One kände jag bara var ett redskap för att förenkla vardagen för mina kollegor, så det var väl egentligen inte mycket att diskutera på den fronten.

Mitt liv som konsolgamer går tillbaka en bit i tiden, då jag alltid föredragit konsol framför traditionell stationär PC. Detta för att konsoler är enklare att föra med sig, man behöver inte uppdatera dem lika frekvent, och det är enklare att spela tillsammans med folk. Visserligen har traditionella s.k. ”soff-co-op”-spel börjat dö ut till förmån för den lite mer globaliserade nätverkslösningen xbox live gold, men jag känner ändå att det i det långa loppet är enklast att spela själv och tillsammans med folk på konsol. PC för med sig en del orosmoment som kan vara störiga i det långa loppet också, virusrisk och dylikt är en av anledningarna. Plus att det är definitivt jobbigare att konka på datordelar istället för en enhetlig konsol.

I vilket fall som helst så blir det att installera allt i högkvarteret, sen får vi se hur populärt det blir att spela xboxspel bland körsångarvännerna! Jag håller tummarna att folk ser det som en lika bra terapeutisk lösning som jag gör!

Lösning på logistik

Jag nämnde ett lagerutrymme i Trollhättan som vi har nära vårt högkvarter i samma område nyligen. Nu har jag bestämt mig att köpa eltruck för att hjälpa de logistiska aspekterna av att ha ett sådant utrymme.

Är helnöjd med lokalerna i Trollhättan. Staden är vacker såhär års och det är ett nöje att flanera runt utan ett bekymmer i världen. Mellandagarna är verkligen underbara!

Något som skapar huvudbry är snarare faktumet att vi har ett lagerutrymme som vi inte har utnyttjat till 100% av flera anledningar, varav en av dem är den logistiska punkten. Vi är få som är sugna på att kavla upp ärmarna (jag förstår detta) och ta hand om lageraspekten av verksamheten, och även då så är det ganska jobbigt att sköta det manuellt. Vad vi behöver är kort och gott en truck. Vissa har föreslagit gaffeltruckar, AGVs, lasertruckar, etc. Jag fick upp ögonen för en eltruck som jag såg att Unicarriers (eller kallas de Atlet?) gjorde reklam för.

Jag slog till mer eller mindre direkt. Som utnämnd kassör kände jag att jag hade mandatet och givetvis kollade jag med behörig personal om eltrucken passade vår situation, vilket de gav grönt ljus för. Jag kände mig säker när jag väl traskade hemåt och berättade om vårt nya tillskott till lagerlokalerna. Folk blev glada och kände sig tacksamma.

Det kändes bra, för då kändes det som att jag tagit rätt beslut. Sådant är alltid en självförtroendeboost.

I vilket fall får jag rusa iväg för att ordna upp med de logistiska bitarna och även att kanske hyra in en instruktör, då ingen av oss riktigt kan åka truck, haha. Vi får se hur det blir med det!

Tjingeling!

Paellajul

Spenderade juldagarna i goda vänners lag, och gick utanför min komfortzon genom att uppleva en julafton på spanskt vis – nu ska jag inhandla paellapannor under mellandagarna!

Nå, nu sitter jag och ska precis slutföra ett köp av ett par paellapannor på paellapannor.se efter en underbar julledighet med mina spanska compadres, där jag fick njuta av fantastiska paellarätter á la Valencia, Spanien. Detta året markerade en befriande känsla av chanstagande från min sida, då jag runt juletider antar en relativt konservativ och tillbakadragen roll – ett tydligt skiljemärke av hur mycket jag påverkas av dessa familjehögtider, och hur jag transformeras från en relativt öppen person till en väldigt sammanbiten och ”kristen” människa.

Jag fick en inbjudan till att fira juldagen med mina spanska och latinamerikabaserade vänner, och jag kände att 2015 behövde bli ett år då jag fortsätter att utmana mig själv – även när det handlar om något så gravt, i mitt fall, som att överge en livslång tradition av självvald isolering (till fördel för släkt och familj). Så jag tackade ja.

Jag ångrar det verkligen inte såhär i efterhand! Det var en gemytlig kväll, fylld med värme, glädje och framförallt god mat!

Jag blev framförallt totalt förälskad i paellan som serverades, och jag blev genast intresserad av att laga paella själv. Det tog inte lång tid för mig från att prisa värdens kulinariska förmåga till att jag närmast intervjuade folket kring julbordet om var man kan köpa paellapannor, vad det kostar, vad som krävs för att göra en riktigt god paella, och så vidare.

Jag blev uppmuntrad att kolla upp paellapannor.se och jag kan egentligen bara uppmuntra er som läser att kika in på deras site ni också – de har förträffliga prisor för att vara Sverige, och erbjuder i princip bara genuina produkter direkt från Spanien. Ganska oöverträffat om man pratar om den svenska marknaden.

Nej, nog med svammel. Nu ska jag köpa mig lite paellapannor!

Söndagsmiddag i advent

December är en högtidens tid. En månad då man rår om varann, tar tid för nära och kära och tänker på familjen ett extra varv medan man delar ut kärlek. Med det i tanken har jag bokat en söndagsmiddag i Göteborg för att fira advent med förtroliga få!

Julen har alltid haft en speciell plats i mitt hjärta, och december som månad är något alldeles extra. Visst blåser kylans vindar och snön, om man har tur, faller tungt på marken medan folk fryser och landskapet blir kargt. Trots det så kryper ändå en slags värme fram, en förtrolig, alldeles genomträngande hetta som lyfter upp ens ande och inspirerar en till att möta kylan med näven knuten och en outsinlig flamma i blicken.

Denna känsla är vad jag kallar julsjälen, och den genomsyrar i princip alla, från den bråkigaste, grinigaste person till den mest positiva och välkomnande bland oss. Jag tycker det är viktigt att man, trots alla hemskheter som sker idag på daglig basis, ändå kan ta ett steg tillbaka och minnas allt det goda som finns i världen. Juletiden är kärlekens tid.

Jag firade första advent i stilla tystnad med mina allra godaste vänner, och inför kommande andra advent hade jag tänkt att avnjuta en vacker söndagsmiddag i Göteborg med återstoden av min härliga familj. Det är i dessa dagar som jag sätter mig ned med mina familjemedlemmar, lyssnar på dem, underhåller dem, låter dem få veta hur mycket jag uppskattar dem och tar igen förlorad tid som försvinner på grund av mitt flängande. Ingen ska behöva känna sig oälskad under ett helt år. Det är därför jag tar mig tiden att propert spendera tid med de jag delar blod med under en längre tid på året.

Hur firar ni advent därute? Är det inte något för er, myser ni helst själva eller delar ni det med vänner och familj? Berätta!

Powered by WordPress & Theme by Anders Norén